Organisation
KAP 4
Ledarskap är det beteende som en eller annan individ i en grupp, organisatorisk enhet eller organisation uppvisar och som gäller systemstisk påverkan på de andra med avsikt att gruppen eller organisationen skall lösa bestämda uppgifter o nå bestämda mål.
LEDARSKAPSTEORIER!!
1. Ledarskap som personlighet. förklaras med utgångspunkt i ledarens personliga egenskaper. forskningen försöker besvara frågan om vem som blir ledare.
2. Ledarskap som beteende eller handling. denna forskning söker besvara vad ledare gör o konsekvensen av deras beteende o handlingar.
3. Ledarskap som symbol. Ledarskap studeras med fokus på det ledningen symboliserar eller hur ledarskapet eller ledarens handlingar uppfattas.
"""ingen organisation kan fungera utan ledarskap.."""""'
Ledningsfunktioner:
1. planering
2. organisation
3. vägledning
4. kontroll
Ledarstil
-det grundläggande draget eller mönstret i ledarens beteende.
Hur ledare uppfattas (symboliskt ledarskap...)
Ledaren ska tjäna som en mittpunkt o symbol för organisationen.
Ledaren använder symboler för att påverkar medlemmarna.
Ledarskap är det beteende som en eller annan individ i en grupp, organisatorisk enhet eller organisation uppvisar och som gäller systemstisk påverkan på de andra med avsikt att gruppen eller organisationen skall lösa bestämda uppgifter o nå bestämda mål.
LEDARSKAPSTEORIER!!
1. Ledarskap som personlighet. förklaras med utgångspunkt i ledarens personliga egenskaper. forskningen försöker besvara frågan om vem som blir ledare.
2. Ledarskap som beteende eller handling. denna forskning söker besvara vad ledare gör o konsekvensen av deras beteende o handlingar.
3. Ledarskap som symbol. Ledarskap studeras med fokus på det ledningen symboliserar eller hur ledarskapet eller ledarens handlingar uppfattas.
"""ingen organisation kan fungera utan ledarskap.."""""'
Ledningsfunktioner:
1. planering
2. organisation
3. vägledning
4. kontroll
Ledarstil
-det grundläggande draget eller mönstret i ledarens beteende.
Hur ledare uppfattas (symboliskt ledarskap...)
Ledaren ska tjäna som en mittpunkt o symbol för organisationen.
Ledaren använder symboler för att påverkar medlemmarna.
Organisation
KAP 3
Organisationsstruktur - hur arbetet fördelas o arrangeras.
Strukturens dimensioner:
1. specialisering
2. Formalisering
3. Centralisering - decentralisering
=de tre dimensionerna är avhängande av varandra.
Organisation
KAP 2
FREDRIK WINSLOW TAYLOR
-Scientific management.
*Huvudavsikten med ledning är att säkra maximalt välstånd för arbetsgivare o anställd.
*mål - att träna o utveckla för maximal nivå.
*det finns alltid en metod o ett utförande som är snabbare än alla andra.
HENRI FAYOL
LUTHER GULICK
MAX WEBER
ROBERT MICHELS
'CHESTER BARNARD
MAYO....
FREDRIK WINSLOW TAYLOR
-Scientific management.
*Huvudavsikten med ledning är att säkra maximalt välstånd för arbetsgivare o anställd.
*mål - att träna o utveckla för maximal nivå.
*det finns alltid en metod o ett utförande som är snabbare än alla andra.
HENRI FAYOL
LUTHER GULICK
MAX WEBER
ROBERT MICHELS
'CHESTER BARNARD
MAYO....
Organisation
KAP 1
Vi tillhör alla organisationer på ett eller annat sätt, så de utövar ett stort inflytande på våra liv.
Organisationer inrättas för att uppnå mål som inte är möjliga att nå med hjälpa av en enskild människas arbete.
Organisationer:
*Utgör grundstenen i samhället
*har stor makt
*är aktörer bakom många ekonomiska och sociala förändringar och utgör verktyg för dessa förändringar
*har stort praktiskt värde.
Vad är organisationer?
*de har inrättats för att uppnå mål
*är sociala enheter sammansatta av samverkande positioner
*är medvetet strukturerade och noga koordinerade
*existerar som en del av en större social omgivning
"En organisation är en planmässigt inrättad sammanslutning av människor med syftet att nå givna mål. "
FENOMENNIVÅ - där fenomenet kan inträffa
KONCEPTUELL NIVÅ - Idéer och teorier om fenomen. Detta kan alltså inte observeras än. ex ens motivation.
TRANSFORMATIONSMODELLEN
Först måste man hämta insatsfaktorer, alltså få resurser utifrån.
Resurserna ingår i bestämda processer (transformeras), de "behandlas i fabriker".
Resultatet av omvandlingsprocessen blir färdiga varor o tjänster.
RATIONALISTISK ORGANISATIONSTEORI
individerna vill uppfylla olika önskningar, ambitioner m.m.
Inser att det är bäst att samarbeta med andra för att uppnå detta...
SYSTEMTEORI
- en reaktion på den rationalistiska ansatsen.
Den menar att målen inte duger som underlag för studiet av organisationer.
Systemdefinitioner, 4 kriterier
1. det sker en tillförsel o utförsel av materia o energi till systemet
2. ett stabilt tillstånd uppstår o upprätthålls
3. det finns en rörelse mot inre ordning i systemet
4. det sker en omfattande transaktion (utbyte) med omgivningen.
Palm -Styrmedel
Tre styrmedel och vill man påverka människors beteenden så krävs det en kombination av olika styrmedel för att nå fram.
Kommunikation är ett ganska svagt styrmedel, dock ofta kostnadseffektivt. Kommunikation är en del av lösningen men inte allt.
**Tekniska styrmedel, ex produktutveckling av miljöanpassade tvättmedel, mobiler med kamera, mitträcken.
***Administrativa styrmedel är lagstiftning, bestämmelser o regler. Hit hör även ekonomiska styrmedel som ex pengar till blodgivare.
Tekniska o administrativa styrmedel måste kombineras med kommunikation om de ska kunna få genomslag.
Kommunikation som FÖRSTÄRKNING innebär ex upplysning om att en ny lag införts.
Kommunikation som KOMPLEMENT är ett aktivare användande av information.
Kommunikation som ALTERNATIV är ex cykelhjälmskampanjer ISTÄLLET för cykelhjälmslag.
Administrativa styrmedel är effektiva men inte så populära. Därför måste de FÖRANKRAS, vilket innebär att en åtgärd försvaras och motiveras redan innan den införts. LEGITIMERING är om detta sker i efterhand.
När kommunikation används som förstärkning el komplement är den interna informationen minst lika viktig som den externa.
EX PÅ STYRMEDLEN:
Tekniska -- nya vägar.
Administrativa -- trängselavgifter.
Kommunikativa komplement -- nya vägar + info, förankring o legitimering av trängselavg.
Kommunikativa alternativ -- endast kampanj. ingen trängselavg. inga nya vägar.
Kommunikation är ett ganska svagt styrmedel, dock ofta kostnadseffektivt. Kommunikation är en del av lösningen men inte allt.
**Tekniska styrmedel, ex produktutveckling av miljöanpassade tvättmedel, mobiler med kamera, mitträcken.
***Administrativa styrmedel är lagstiftning, bestämmelser o regler. Hit hör även ekonomiska styrmedel som ex pengar till blodgivare.
Tekniska o administrativa styrmedel måste kombineras med kommunikation om de ska kunna få genomslag.
Kommunikation som FÖRSTÄRKNING innebär ex upplysning om att en ny lag införts.
Kommunikation som KOMPLEMENT är ett aktivare användande av information.
Kommunikation som ALTERNATIV är ex cykelhjälmskampanjer ISTÄLLET för cykelhjälmslag.
Administrativa styrmedel är effektiva men inte så populära. Därför måste de FÖRANKRAS, vilket innebär att en åtgärd försvaras och motiveras redan innan den införts. LEGITIMERING är om detta sker i efterhand.
När kommunikation används som förstärkning el komplement är den interna informationen minst lika viktig som den externa.
EX PÅ STYRMEDLEN:
Tekniska -- nya vägar.
Administrativa -- trängselavgifter.
Kommunikativa komplement -- nya vägar + info, förankring o legitimering av trängselavg.
Kommunikativa alternativ -- endast kampanj. ingen trängselavg. inga nya vägar.
Goffman jaget o maskerna 4. DISKREPANTA ROLLER
Vid ett framträdande finns det i allmänhet förhållanden, som om uppmärksamheten skulle dras till dem under framträdandet, skulle väcka misstroende mot, splittra eller upphäva meningen med det intryck som framträdandet uppammar. detta utgör destruktiv information.
Publiken bör alltså inte få reda på destruktiv information.
Teamet måste alltså kunna bevara alla hemligheter.
Lockfåglar m.m se anteckningar!!
Publiken bör alltså inte få reda på destruktiv information.
Teamet måste alltså kunna bevara alla hemligheter.
Lockfåglar m.m se anteckningar!!
Goffman jaget o maskerna 3. REGIONER...
En region kan definieras som vilket ställe som helst som till viss grad är avgränsat av perceptions eller varseblivningsbarriärer.
Främre region - där framträdandet äger rum.
Bakre regionen - där de fakta som undertryckts kommer fram i dagen.
Goffman jaget o maskerna 2. TEAM
Team - samarbetar i framställningen av en rutin.
Individer som tillhör samma team står i ett betydelsefullt förhållande till varandra. De är ömsesidigt beroende av varandra.
Team-medlemmarna måste samarbeta för att upprätthålla en given definition av situationen till publiken.
Så ett team kan alltså definieras som en samling individer som måste prestera ett intimt samarbete för att kunna bevara en given projicerad definition av situationen.
--vi alla deltar i olika team på något sätt.--
Individer som tillhör samma team står i ett betydelsefullt förhållande till varandra. De är ömsesidigt beroende av varandra.
Team-medlemmarna måste samarbeta för att upprätthålla en given definition av situationen till publiken.
Så ett team kan alltså definieras som en samling individer som måste prestera ett intimt samarbete för att kunna bevara en given projicerad definition av situationen.
--vi alla deltar i olika team på något sätt.--
Goffman EXPRESSIV KONTROLL
Goffman talar om att den agerande kan lita till teckenacceptans hos sin publik, det vill
säga att de kommer att vara lyhörda och observanta på tecken, gester och antydningar
under interaktionen och tillskriva dessa stor betydelse. Men denna uppmärksamhet
kräver att den agerande bibehåller expressiv kontroll under framträdandet. En tillfällig,
oavsiktlig gest, felsägning eller händelse kommer av publiken att uppfattas, tolkas och
tillskrivas betydelse.
Goffman jaget o maskerna 1. FRAMTRÄDANDE
När en individ uttrycker sig kommer andra i omgivningen att bli påverkade av denne på ett eller annat sätt.
Ibland handlar en individ på ett visst beräknande sätt bara för att åstadkomma ett slags intryck som han tror framkallar en viss reaktion hos andra.
När en individ framträder inför andra så kommer han ha många motiv för att försöka kontrollera det intryck som de får av situationen.
Interaktionen -- individernas ömsesidiga inflytande på varandras handlingar och sätt att fungera när de befinner sig i varandras omedelbara fysiska närvaro.
Framträdande -- Den samlade aktiviteten hos en viss deltagare vid ett givet tillfälle som tjänar till att på ett eller annat sätt att påverka någon av de andra deltagarna.
1. FRAMTRÄDANDEN
När en individ spelar en roll förutsätter han att de som observerar ska ta det på allvar, de ska tro att de han säger sig kunna ska han verkligen också kunna.
Den ena extremen innebär att aktören är uppriktigt övertygad om att det han försöker förmedla är tvättäkta.
Den andra extremen innebär att aktören inte alls är övertygad om sin egen rutin. Han tror inte på sitt eget agerande... Man kan beteckna honom som -cynisk-. Där den som är övertygad blir den -uppriktiga-.
FASAD
Kan man säga är den utrustning som antingen avsiktigt eller omedvetet används av individen under hans framträdande.
Ex en INRAMNING, som är platsbunden. dvs saker som möbler, dekor, andra bakgrundsinslag.
PERSONLIG FASAD - ex kläder, kön, storlek, ålder.
Man kan dela upp den personliga fasaden i "uppträdande" och "manér".
Uppträdande - det som fungerar för ögonblicket för att upplysa oss om den agerandes sociala status.
Manér - Det som fungerar för ögonblicket för att ge oss besked om den roll i interaktionen som den agerande räknar med att spela i den situation som är under utveckling.
----Manér och uppträdande måste ha en viss överensstämmelse för att verka trovärdigt----
Kollektiv representation - ex när en individ påtar sig en etablerad social roll finner han i de flesta fall att en speciell fasad redan har upprättats för den.
Alltså fasaderna brukar vara valda och skapas inte av aktören, så därför uppstår ofta svårigheter när uppgiften skall utföras.
DRAMATISKT FÖRVERKLIGANGE
När individen befinner sig tillsammans med andra fyller han sin aktivitet med tecken som dramatiskt belyser o framhäver de bekräftande fakta som i annat fall skulle vara fördolda eller otydliga. --om individens aktivitet ska bli meningsfullt måste han under interaktionen uttrycka det han vill förmedla.
IDEALISERING
-Kan vara positiv eller negativ.
Ex. att man verkar vara bättre eller sämre för att passa in. ex en städerska som kunde engelska i indien, men husfrun kunde inte, så städerskan låtsades inte kunna det heller för hon ville inte verka bättre än frun i huset...
Om en individ ska nå upp till idealnormerna i ett framträdande så måste han avstå från eller dölja alla handlingar som inte passar ihop med normerna.
FÖRVRÄNGNINGAR
Publiken kan missbedöma aktörens framträdande.
Ibland handlar en individ på ett visst beräknande sätt bara för att åstadkomma ett slags intryck som han tror framkallar en viss reaktion hos andra.
När en individ framträder inför andra så kommer han ha många motiv för att försöka kontrollera det intryck som de får av situationen.
Interaktionen -- individernas ömsesidiga inflytande på varandras handlingar och sätt att fungera när de befinner sig i varandras omedelbara fysiska närvaro.
Framträdande -- Den samlade aktiviteten hos en viss deltagare vid ett givet tillfälle som tjänar till att på ett eller annat sätt att påverka någon av de andra deltagarna.
1. FRAMTRÄDANDEN
När en individ spelar en roll förutsätter han att de som observerar ska ta det på allvar, de ska tro att de han säger sig kunna ska han verkligen också kunna.
Den ena extremen innebär att aktören är uppriktigt övertygad om att det han försöker förmedla är tvättäkta.
Den andra extremen innebär att aktören inte alls är övertygad om sin egen rutin. Han tror inte på sitt eget agerande... Man kan beteckna honom som -cynisk-. Där den som är övertygad blir den -uppriktiga-.
FASAD
Kan man säga är den utrustning som antingen avsiktigt eller omedvetet används av individen under hans framträdande.
Ex en INRAMNING, som är platsbunden. dvs saker som möbler, dekor, andra bakgrundsinslag.
PERSONLIG FASAD - ex kläder, kön, storlek, ålder.
Man kan dela upp den personliga fasaden i "uppträdande" och "manér".
Uppträdande - det som fungerar för ögonblicket för att upplysa oss om den agerandes sociala status.
Manér - Det som fungerar för ögonblicket för att ge oss besked om den roll i interaktionen som den agerande räknar med att spela i den situation som är under utveckling.
----Manér och uppträdande måste ha en viss överensstämmelse för att verka trovärdigt----
Kollektiv representation - ex när en individ påtar sig en etablerad social roll finner han i de flesta fall att en speciell fasad redan har upprättats för den.
Alltså fasaderna brukar vara valda och skapas inte av aktören, så därför uppstår ofta svårigheter när uppgiften skall utföras.
DRAMATISKT FÖRVERKLIGANGE
När individen befinner sig tillsammans med andra fyller han sin aktivitet med tecken som dramatiskt belyser o framhäver de bekräftande fakta som i annat fall skulle vara fördolda eller otydliga. --om individens aktivitet ska bli meningsfullt måste han under interaktionen uttrycka det han vill förmedla.
IDEALISERING
-Kan vara positiv eller negativ.
Ex. att man verkar vara bättre eller sämre för att passa in. ex en städerska som kunde engelska i indien, men husfrun kunde inte, så städerskan låtsades inte kunna det heller för hon ville inte verka bättre än frun i huset...
Om en individ ska nå upp till idealnormerna i ett framträdande så måste han avstå från eller dölja alla handlingar som inte passar ihop med normerna.
FÖRVRÄNGNINGAR
Publiken kan missbedöma aktörens framträdande.
Gripsrud
KAP 1
Sekundärmedium -medier vi kan använda medan vi gör något annat, ex radion.
Primär socialisation -närstående
Sekundär socialisation - jobb, vänner
Identitet -"likhet", jämföranden..
Social kollektiv identitet - andras uppfattning om mig
Personlig identitet - "vem är jag?"
Identifikation - önskar att bli som någon annan.
Symbolisk interaktionism - vi präglas av hur andra uppfattar oss.
KAP 2
Mediernas makt, indelat i tre kapitel:
1. "Allsmäktiga medier"
fram till ca 1940, ansågs att man kunde spruta in tankar, värderingar, attityder på publiken. injektionsteorier, bla effektsmodellen.
"Medierna kunde få publiken att göra vad som helst, menade forskarna..."
2. "Vanmäktiga medier"
till ca 70-talet. Uppfattningen att medierna inte direkt hade någon inverkan på publiken, eftersom de utgick från åsikter de redan hade från början... Tvåstegshypotesen, - innebar att mediernas påverkan gick genom opinionsledare.
Uses and gratifications (användarforskning) -"vad gör publiken med medierna?"
Publiken självständig, använder medier för att tillfredsställa sina egna behov.
3. "Mäktiga medier"
Handlar inte om HUR publiken skulle tänka, utan VAD de skulle tänka. Agenda setting, dagordning - medierna utövar politisk makt...
TVÅSTEGSHYPOTESEN OCH ANVÄNDARFORSKNING
Medias påverkan var inte bara beroende av budskapets innehåll eller individers personlighet. Poängen var att mediernas påverkan inte längre kunde förstås oberoende av de sociala relationerna mellan de enskilda människor som utgjorde publiken.
Tvåstegshypotesen, -naivt tänkande att människor bor i lokalsamhällen där kloka personer filtrerar mediernas budskap åt dem.
Användarforskningen, - synsätt att mediernas inflytande inte alls var så stort som man trott.
Grundar sig även på maslows stege (behov av mat, trygghet osv innan man går till högre nivåer av självbekräftelse o sociala kontakter. )
POSITIVISMSTRIDEN
--en uppgörelse med en oreflekterad hyllning av naturvetenskaperna som ideal för att vetenskaplig forskning.
BIRMINGHAMSKOLAN
70-talet.
cultural studies.
Halls encoding - decoding. Han menar att tvprogram är formade (inkodade) utifrån vissa sociala o kulturella uppfattningar som ger programmet ett visst betydelseinnehåll. Men detta delas inte nödvändigtvis av dem som sitter framför tvn (avkodar). =Det kan förekomma andra tolkningar bland publiken än de avsändaren avsåg.
Sekundärmedium -medier vi kan använda medan vi gör något annat, ex radion.
Primär socialisation -närstående
Sekundär socialisation - jobb, vänner
Identitet -"likhet", jämföranden..
Social kollektiv identitet - andras uppfattning om mig
Personlig identitet - "vem är jag?"
Identifikation - önskar att bli som någon annan.
Symbolisk interaktionism - vi präglas av hur andra uppfattar oss.
KAP 2
Mediernas makt, indelat i tre kapitel:
1. "Allsmäktiga medier"
fram till ca 1940, ansågs att man kunde spruta in tankar, värderingar, attityder på publiken. injektionsteorier, bla effektsmodellen.
"Medierna kunde få publiken att göra vad som helst, menade forskarna..."
2. "Vanmäktiga medier"
till ca 70-talet. Uppfattningen att medierna inte direkt hade någon inverkan på publiken, eftersom de utgick från åsikter de redan hade från början... Tvåstegshypotesen, - innebar att mediernas påverkan gick genom opinionsledare.
Uses and gratifications (användarforskning) -"vad gör publiken med medierna?"
Publiken självständig, använder medier för att tillfredsställa sina egna behov.
3. "Mäktiga medier"
Handlar inte om HUR publiken skulle tänka, utan VAD de skulle tänka. Agenda setting, dagordning - medierna utövar politisk makt...
TVÅSTEGSHYPOTESEN OCH ANVÄNDARFORSKNING
Medias påverkan var inte bara beroende av budskapets innehåll eller individers personlighet. Poängen var att mediernas påverkan inte längre kunde förstås oberoende av de sociala relationerna mellan de enskilda människor som utgjorde publiken.
Tvåstegshypotesen, -naivt tänkande att människor bor i lokalsamhällen där kloka personer filtrerar mediernas budskap åt dem.
Användarforskningen, - synsätt att mediernas inflytande inte alls var så stort som man trott.
Grundar sig även på maslows stege (behov av mat, trygghet osv innan man går till högre nivåer av självbekräftelse o sociala kontakter. )
POSITIVISMSTRIDEN
--en uppgörelse med en oreflekterad hyllning av naturvetenskaperna som ideal för att vetenskaplig forskning.
BIRMINGHAMSKOLAN
70-talet.
cultural studies.
Halls encoding - decoding. Han menar att tvprogram är formade (inkodade) utifrån vissa sociala o kulturella uppfattningar som ger programmet ett visst betydelseinnehåll. Men detta delas inte nödvändigtvis av dem som sitter framför tvn (avkodar). =Det kan förekomma andra tolkningar bland publiken än de avsändaren avsåg.
Audience analysis 6
Media styrs av sin publik.
Det sociala användandet av media är så inrutat i rutiner att vi knappt är medveten om den.
Det sociala användandet av media är så inrutat i rutiner att vi knappt är medveten om den.
Audience analysis 4
Publik aktivitet
1. Välja ut
2. utilitarianism - mer eller mindre medvetet
3. intentioner
4. stå emot påverkan
5. involverande.
1. Välja ut
2. utilitarianism - mer eller mindre medvetet
3. intentioner
4. stå emot påverkan
5. involverande.
Audience analysis 3
Slutet på publik - massan??
Massan har alltid varit linkad sändare - mottagare.
Men med nya dator baserade system görs det möjligt att forma en ny publik - där sändare-mottagare inte är så distinkt längre.
Så med datorn, internet osv som gör det möjligt att kommunicera på ett tvåvägssätt innebär kanske slutet på masskommunikationen eftersom det inte längre är envägskommunikation..
Massan har alltid varit linkad sändare - mottagare.
Men med nya dator baserade system görs det möjligt att forma en ny publik - där sändare-mottagare inte är så distinkt längre.
Så med datorn, internet osv som gör det möjligt att kommunicera på ett tvåvägssätt innebär kanske slutet på masskommunikationen eftersom det inte längre är envägskommunikation..
Audience analysis 2
Strukturella traditionen
Handlar om relationen mellan media systemet och den individuella media användningen.
Behaviorala traditionen
Ser publiken som aktiv istället för passiva mottagare.
Culturella traditionen
Ser media användningen som en sociokulturell kontext.
Publiken - passiv eller aktiv?
Publiken som en massa anses som passiva då den är oförmögen att agera kollektivt.
Individuellt kan publiken vara mer eller mindre aktiva, beroende på egna tv-val, involvering, uppmärksamhet m.m.
Den nya medieteknologin
En tanke är att publiken kommer att bli mer och mer fragmenterad och därmed förlora sin nationella, lokala o kulturella identitet.
Även en ökning av gapet mellan media-rikt och media-fattigt.
Å andra sidan kommer det bli mer frihet när det gäller kommunikation och reception.
Handlar om relationen mellan media systemet och den individuella media användningen.
Behaviorala traditionen
Ser publiken som aktiv istället för passiva mottagare.
Culturella traditionen
Ser media användningen som en sociokulturell kontext.
Publiken - passiv eller aktiv?
Publiken som en massa anses som passiva då den är oförmögen att agera kollektivt.
Individuellt kan publiken vara mer eller mindre aktiva, beroende på egna tv-val, involvering, uppmärksamhet m.m.
Den nya medieteknologin
En tanke är att publiken kommer att bli mer och mer fragmenterad och därmed förlora sin nationella, lokala o kulturella identitet.
Även en ökning av gapet mellan media-rikt och media-fattigt.
Å andra sidan kommer det bli mer frihet när det gäller kommunikation och reception.
Kvantitativ metodteori
Metodteori förbinder en vetenskapsteori med en metodlära.
Kvantitativa undersökningar handlar om kvantiteter, alltså hur mycket av något. ex hur mycket godis vi äter..
Men för att göra dessa undersökningar måste vi också ha med egenskaper och klassificering av ämnet. Ex om vi fråga; hur mycket godis äter ungdomar i högstadiet varje vecka?
Då är det kvantiteten (hur mycket godis) egenskapen är godis, och klassificeringen är ungdomar i högstadiet då det endast är dessa vi intresserar oss för...
Kvantitativ metod
Metoden består av tre faser, planering, insamling o analys.
Planeringsfasen anses oftast viktigast då det är här man planerar och skapar och utformar en hypotes som ska göra hela undersökningen trovärdig och sann.
Vid insamlingen samlar man in data.
Vid analysen har man två moment, det första är att beskriva den insamlade datan, och den andra är att beräkna och se till att den stämmer överens med hypotesen i undersökningen.
Formulera en hypotes
Man ska välja en intressant hypotes som underlättar ens arbete och fortsätter att vara intressant. Det finns inga regler för hur man ska utforma en hypotes så att den blir vetenskaplig korrekt, men det finns trots allt vissa riktlinjer man kan följa...
När det gäller att välja litteratur är det alltid bra att gå efter primärlitteratur, vilket är böcker skrivna av den som utfört undersökningen som boken handlar om. Böcker som tar upp andras undersökningar kallas sekundärlitteratur, och är helt ok men man får inte tro att de kan ersätta primärlitteraturen.
Primärlitteraturen är också bra för att man här kan vara kritisk mot innehållet utan att ifrågasätta hela litteraturen, men man kan garanterat finna både styrkor och svagheter som man sedan själv kan ha hjälp av i sin egna forskningsstudie.
Kvantitativa undersökningar handlar om kvantiteter, alltså hur mycket av något. ex hur mycket godis vi äter..
Men för att göra dessa undersökningar måste vi också ha med egenskaper och klassificering av ämnet. Ex om vi fråga; hur mycket godis äter ungdomar i högstadiet varje vecka?
Då är det kvantiteten (hur mycket godis) egenskapen är godis, och klassificeringen är ungdomar i högstadiet då det endast är dessa vi intresserar oss för...
Kvantitativ metod
Metoden består av tre faser, planering, insamling o analys.
Planeringsfasen anses oftast viktigast då det är här man planerar och skapar och utformar en hypotes som ska göra hela undersökningen trovärdig och sann.
Vid insamlingen samlar man in data.
Vid analysen har man två moment, det första är att beskriva den insamlade datan, och den andra är att beräkna och se till att den stämmer överens med hypotesen i undersökningen.
Formulera en hypotes
Man ska välja en intressant hypotes som underlättar ens arbete och fortsätter att vara intressant. Det finns inga regler för hur man ska utforma en hypotes så att den blir vetenskaplig korrekt, men det finns trots allt vissa riktlinjer man kan följa...
När det gäller att välja litteratur är det alltid bra att gå efter primärlitteratur, vilket är böcker skrivna av den som utfört undersökningen som boken handlar om. Böcker som tar upp andras undersökningar kallas sekundärlitteratur, och är helt ok men man får inte tro att de kan ersätta primärlitteraturen.
Primärlitteraturen är också bra för att man här kan vara kritisk mot innehållet utan att ifrågasätta hela litteraturen, men man kan garanterat finna både styrkor och svagheter som man sedan själv kan ha hjälp av i sin egna forskningsstudie.
Tropikariet
Idag blir det en tur till Tropikariet, första gången för lilleplutt! Ska bli väldigt kul att se vad han tycker om det, vore skönt om han uppskattat det så man kan göra det fler gånger :)
Annars är jag ganska sliten idag, lillen sov som en riktig kratta i natt... Först krängde han hela kvällen i sängen, men brukar somna om på ett par min varje gång, men igår skulle han inte somna om inte! Tjafsade o bråkade i typ 1,5timme innan han tillslut gav upp o jag var helt slut o ganska irriterad :(
Jag som behövde plugga! Blev ju bara ett plugginlägg, hade hoppats på typ tre!! Och det ena putsade jag på hela dagen, under hans båda middagslurer... jaja.. Ska plugga allt vad jag kan i helgen då lillen ska hitta på en massa själv me pappis :)
I natt när han vaknade o skrek skulle jag ge han nappen, resultatet blev att han gallskrek o kastade nappen i huvudet på mig haha! Tand på g kanske? ;)
Aja nu ska jag packa ihop mig så lillen bara ska ha lite mat innan vi kör o roar oss några timmar ;)
Sen ikväll blir det nog en liten runda till mamma o äta o umgås lite (så kan jag smita iväg o sola när de leker me lillen ju, perfekt) :D
Ha en bra dag!
Annars är jag ganska sliten idag, lillen sov som en riktig kratta i natt... Först krängde han hela kvällen i sängen, men brukar somna om på ett par min varje gång, men igår skulle han inte somna om inte! Tjafsade o bråkade i typ 1,5timme innan han tillslut gav upp o jag var helt slut o ganska irriterad :(
Jag som behövde plugga! Blev ju bara ett plugginlägg, hade hoppats på typ tre!! Och det ena putsade jag på hela dagen, under hans båda middagslurer... jaja.. Ska plugga allt vad jag kan i helgen då lillen ska hitta på en massa själv me pappis :)
I natt när han vaknade o skrek skulle jag ge han nappen, resultatet blev att han gallskrek o kastade nappen i huvudet på mig haha! Tand på g kanske? ;)
Aja nu ska jag packa ihop mig så lillen bara ska ha lite mat innan vi kör o roar oss några timmar ;)
Sen ikväll blir det nog en liten runda till mamma o äta o umgås lite (så kan jag smita iväg o sola när de leker me lillen ju, perfekt) :D
Ha en bra dag!
Hermeneutisk teori och sanningar
Skillnader mellan hermeneutiska och positivistiska teorier kan verka små, men trots detta är de av avgörande betydelse...
Den hermeneutiska teorin vill förklara individers uppfattning om deras livsvärld. Alltså hur de uppfattar världen runt dem, och inte hur den faktiskt är. Man menar ofta att i hermeneutiken finns inga sanningar, eller den är iaf subjektiv, men på sätt och vis finns det visst sanningar, bara inte så svart och vitt som man vill...
I hermeneutiken finns även samband, men inte orsaks och korrelationssamband, utan mer relationen till varandra. Alltså så kan man säga att om man ändrar på ett antangande man gjort så ändras även de andra!
Ex. patienters syn på sin livsvärld på ett vårdhem, ifall de kanske ser att de får bra vård så känner de sig bättre. Ändras den bra vården till något negativt, ex en ny vårdare som är nedlåtande, så ändras även deras syn på dem själva till det sämre.. Alltså sambandet mellan relationerna, ändras en sak ändras även det andra..
=de olika uppfattningarna är relaterade till varandra.
Sanning. Det är en överensstämmelse med verkligheten.
I hermeneutiken kan detta ifrågasättas då den utgår från att förklara livsvärlder, inte hur det faktiskt är.
Men det finns även en sanning i detta, men inte utifrån realism, utan relativism! Vilket innebär att det blir en relativ sanning, vad som är sant för en kanske inte stämmer för en annan...
Men det är fortfarande en sanning om den överensstämmer. -Om den som förstår blir förstådd vill säga!
Om den som förstår inte blir förstådd, då blir det ingen överensstämmelse...
Det är denna relativistiska teorin som är vanligast idag, förståelsen för andra människor är alltid relativ vår egen bakgrund så att säga.
Hermeneutik o rättfärdigande
En livsvärld kan inte observeras, så den måste tolkas för att kunna rättfärdigas.. För att kunna tolka något som inte går att observera måste man först ha en förförståelse, för att sedan kunna göra en tolkning som sedan rättfärdigar..
ex. om man ser en man vifta med armen på en restaurang så tolkar man att han vill ha personalens uppmärksamhet, vilket gör hans handling meningsfullt. Men det hade vi inte kunnat tolka om vi inte visste innan att man viftar med armen och beter sig på detta sätt på en restaurang -vi hade en förförståelse om detta.
Hermeneutiska tolkningar av individers livsvärlder gör att vi kan använda denna tolkning för att förklara individers beslut och agerande, ex varför en annan kultur gör på ett visst sätt...
Fenomenologi och etnografi --områden inom hemeneutiken--
Fenomenologi
Undersöker hur människan genom olika tolkningsprocesser skapar sin förståelse för världen, vårt sätt att se på oss själva och världen.
Man söker kunskap om strukturen i erfarenheten hos en grupp människor. Och fenomen att studera kan ex vara en känsla...
Etnografi
Här studerar man en grupp i en viss kultur. Förr handlade det om andra kulturer, men numera kan en sådan studie även komma från vårt eget samhälle, ex en grupp fotbollshulliganer.
För att förstå kulturen måste man skaffa kunskap om den, såsom språk och handlingar. Det är kulturen som bestämmer hur medlemmarna talar, handlar, tänker..
Det är viktigt att skilja mellan handling (an action) och att handla (to act), en handling är en erfarenhet av en händelse där man själv deltar, att handla där reflekterar man över sin egna delaktiga roll i handlandet.
Etnometodologi
Det handlar om vad människor gör och deras sätt att agera i vardagliga liv. Det man riktar in sig på är alltså vad som är socialt acceptabelt i vardagslivet.
Symbolisk interaktionsim
Den formulerar sin metod utifrån tre premisser.
1 att människor agerar gentemot ting på basis av den betydelse de har för dem.
2 att betydelsen hos dessa ting uppstår i den sociala interaktionen som individen har med sina medmänniskor.
3 betydelsen hos ting hanteras o formas genom tolkningsprocessen som individen använder då de hanterar de ting de möter.
Den hermeneutiska teorin vill förklara individers uppfattning om deras livsvärld. Alltså hur de uppfattar världen runt dem, och inte hur den faktiskt är. Man menar ofta att i hermeneutiken finns inga sanningar, eller den är iaf subjektiv, men på sätt och vis finns det visst sanningar, bara inte så svart och vitt som man vill...
I hermeneutiken finns även samband, men inte orsaks och korrelationssamband, utan mer relationen till varandra. Alltså så kan man säga att om man ändrar på ett antangande man gjort så ändras även de andra!
Ex. patienters syn på sin livsvärld på ett vårdhem, ifall de kanske ser att de får bra vård så känner de sig bättre. Ändras den bra vården till något negativt, ex en ny vårdare som är nedlåtande, så ändras även deras syn på dem själva till det sämre.. Alltså sambandet mellan relationerna, ändras en sak ändras även det andra..
=de olika uppfattningarna är relaterade till varandra.
Sanning. Det är en överensstämmelse med verkligheten.
I hermeneutiken kan detta ifrågasättas då den utgår från att förklara livsvärlder, inte hur det faktiskt är.
Men det finns även en sanning i detta, men inte utifrån realism, utan relativism! Vilket innebär att det blir en relativ sanning, vad som är sant för en kanske inte stämmer för en annan...
Men det är fortfarande en sanning om den överensstämmer. -Om den som förstår blir förstådd vill säga!
Om den som förstår inte blir förstådd, då blir det ingen överensstämmelse...
Det är denna relativistiska teorin som är vanligast idag, förståelsen för andra människor är alltid relativ vår egen bakgrund så att säga.
Hermeneutik o rättfärdigande
En livsvärld kan inte observeras, så den måste tolkas för att kunna rättfärdigas.. För att kunna tolka något som inte går att observera måste man först ha en förförståelse, för att sedan kunna göra en tolkning som sedan rättfärdigar..
ex. om man ser en man vifta med armen på en restaurang så tolkar man att han vill ha personalens uppmärksamhet, vilket gör hans handling meningsfullt. Men det hade vi inte kunnat tolka om vi inte visste innan att man viftar med armen och beter sig på detta sätt på en restaurang -vi hade en förförståelse om detta.
Hermeneutiska tolkningar av individers livsvärlder gör att vi kan använda denna tolkning för att förklara individers beslut och agerande, ex varför en annan kultur gör på ett visst sätt...
Fenomenologi och etnografi --områden inom hemeneutiken--
Fenomenologi
Undersöker hur människan genom olika tolkningsprocesser skapar sin förståelse för världen, vårt sätt att se på oss själva och världen.
Man söker kunskap om strukturen i erfarenheten hos en grupp människor. Och fenomen att studera kan ex vara en känsla...
Etnografi
Här studerar man en grupp i en viss kultur. Förr handlade det om andra kulturer, men numera kan en sådan studie även komma från vårt eget samhälle, ex en grupp fotbollshulliganer.
För att förstå kulturen måste man skaffa kunskap om den, såsom språk och handlingar. Det är kulturen som bestämmer hur medlemmarna talar, handlar, tänker..
Det är viktigt att skilja mellan handling (an action) och att handla (to act), en handling är en erfarenhet av en händelse där man själv deltar, att handla där reflekterar man över sin egna delaktiga roll i handlandet.
Etnometodologi
Det handlar om vad människor gör och deras sätt att agera i vardagliga liv. Det man riktar in sig på är alltså vad som är socialt acceptabelt i vardagslivet.
Symbolisk interaktionsim
Den formulerar sin metod utifrån tre premisser.
1 att människor agerar gentemot ting på basis av den betydelse de har för dem.
2 att betydelsen hos dessa ting uppstår i den sociala interaktionen som individen har med sina medmänniskor.
3 betydelsen hos ting hanteras o formas genom tolkningsprocessen som individen använder då de hanterar de ting de möter.
Bad med lillen :)
Nu har Melvin äntligen fått bada i badhuset för första gången! Har velat det väldigt länge men aldrig blivit av för han vatt sjuk konstant (Han har ju inte ens fått sin ett års vaccin än pga sjukdom!)
Men iaf så älskade han det och hade såå kul! Han älskade bubbelpoolen så där var han nog mestadels av tiden :)
Han gillade vattnet så mycket att han blev arg när vi skulle upp o äta lunch ;)
Men iaf så älskade han det och hade såå kul! Han älskade bubbelpoolen så där var han nog mestadels av tiden :)
Han gillade vattnet så mycket att han blev arg när vi skulle upp o äta lunch ;)
Julen över...
Godmorgon!
Så var denna julen över, har varit supermysig med en massa familjemys! Behövdes verkligen efter denna intensiva jobbiga period...
Julafton blev lillen dock plötsligt sjuk? Ingen förvarning, plötsligt satt han i mitt knä och kaskadkräktes! Sen fick han jättehög feber o fortsatte kräka hela natten :( Men dagen efter mådde han fint igen! Då hade han visst smittat sin lilla mamma ;) Så jag låg hela juldagen på min mammas soffa o åt värktabletter... Men jag har det också ok igen, vanligt förkyld nu bara men det är jag ju alltid hela vintern...
Nu ska jag försöka samla mig o komma iordning lite i lägenheten, sen ska jag kasta vovvarna i bilen o köra till ikea o köpa ny barnstol, sen lite mat o hem igen. Sen till min mamma o min lilla busunge o mysa o äta våfflor :)
Sen ska jag o lillen hem o mysa o ta det lugnt!
Kanske åka till badhuset imorn? eller en annan dag i veckan.. Jag har ont i halsen just nu!
Nej hörs, nu ska jag städa!
Så var denna julen över, har varit supermysig med en massa familjemys! Behövdes verkligen efter denna intensiva jobbiga period...
Julafton blev lillen dock plötsligt sjuk? Ingen förvarning, plötsligt satt han i mitt knä och kaskadkräktes! Sen fick han jättehög feber o fortsatte kräka hela natten :( Men dagen efter mådde han fint igen! Då hade han visst smittat sin lilla mamma ;) Så jag låg hela juldagen på min mammas soffa o åt värktabletter... Men jag har det också ok igen, vanligt förkyld nu bara men det är jag ju alltid hela vintern...
Nu ska jag försöka samla mig o komma iordning lite i lägenheten, sen ska jag kasta vovvarna i bilen o köra till ikea o köpa ny barnstol, sen lite mat o hem igen. Sen till min mamma o min lilla busunge o mysa o äta våfflor :)
Sen ska jag o lillen hem o mysa o ta det lugnt!
Kanske åka till badhuset imorn? eller en annan dag i veckan.. Jag har ont i halsen just nu!
Nej hörs, nu ska jag städa!
