Hastlivet

Men gamla Myran kom fram igen och hittade på bus. Typiskt mig att TRO att hon kan vara lite normal ibland, så jag ber henne fatta galopp snällt och vad händer? Jo som vanligt så blir det tvärstopp, spark bakut och sen upp och stegra för att avsluta med att springa emot staketet för att hota me o hoppa in i det! Allt det vanliga med andra ord, det är Myran i ett nötskal!! ;)

Så ganska snart var hon svettig och jag trött, så vi begav oss in och fixade middag först till henne och sen gick jag in o fixade till mig o älsklingen :)

Hoppas snart kunna sätta igång Donna också, det är ju väder till det nu men måste verka henne först. Snart hoppas jag!

*

Hon var svullen i vänster bakben, lindade och linimentade under ridturen. Fortfarande lite varm och svullen senare.

Men hon behöver ridas för att få bort det svullna eftersom hon är så gammal. Så hon ska ridas minst en gång i veckan. Så det blir en ridtur igen nästa helg.

Donna ska vila ett tag till, tills snön är borta.

*

Fast i helgen blir det förhoppningsvis lite ridturer om vädret håller i sig!

Förresten när jag skulle ge Donna mat igår kväll så hittade jag två, TVÅ döda möss i hennes mat som hade drunknat!! Usch!!!!! Såååå vidrigt!

Och inte så smart av dem båda att hoppa i ;)

*

Hon har tävlat som galoppör, vilket var meningen att vi skulle fortsätta med då jag älskar galoppen, men för två år sedan skadade hon benet väldigt svårt och hon har nu vilat i två år med många benskador! För ett halvår sedan tänkte jag ta bort henne för att hon lidit så mycket, men sen dess har hon inte alls vatt skadad! :)

Nu hoppas jag på att vi kan träna upp hennes styrka och muskler igen när snön försvinner och hoppas att de gamla skadorna inte går upp igen!

Mitt mål är att få igång henne till tävlingshäst inom två år! Fälttävlan är drömmen, men tror inte det går pga hennes skador så nästa hopp är hoppning och skulle inte det funka så blir det dressyr. För hon har väldigt fina steg för dressyren så hon skulle kunna gå långt där, det är bara matte som inte tycker det är lika skoj som hoppning ;)

Vi får se vad tiden utvisar för henne, jag hoppas bara att hennes ben håller!

Hon pensionerades för ett år sedan, då jag tyckte att hon hade tävlat klart!

Innan tävlades hon i hoppning och lite lätt i dressyr. Hoppningen älskade hon och mot slutet hopptränade vi 1.40cm :)

Dock blev hon osäker på tävlingar efter att vi en gång gick omkull och slog oss ganska illa, vilket gjorde att det tog lång tid att komma tillbaka, och efter den händelsen kom vi aldrig riktigt tillbaka på samma sätt. Rädslan och osäkerheten satt kvar då vi visste hur illa det snabbt kunde gå...

Nu är Myran gladare än någonsin, hon går i sin stora hage utanför mitt hus ihop med sin bästis Madonna :)

Hon rids nu bara i skogen och har mysigt!

När jag ibland får för mig att vi ska träna lite lätt på ridbanan blir hon vansinnig och stegrar sig! ;)

Här tänkte jag skriva om vardagen med Myran och Donna! För att hålla koll på vad de gör, hur de mår och hur de tränas!